Stress! Och en önskan…

Kära bloggläsare, jag önskar mig en weekend i Tylösand. Efter ett alldeles för händelserikt år, i mestadels negativ bemärkelse och en flytt på det skriker min trötta, foglossande gravida kropp efter ljuvlig spa-musik och varma bassänger.

Och tänka sig, att med er hjälp så skulle Martin och jag kunna åka iväg på en julweekend. Jag är nämligen med och tävlar om just detta med en bild som visar min nuvarande stress. Flyttkaos. Allt som behövs är några futtiga röster, och visst kan ni väl hjälpa till med det?

Klicka bara här så kommer du till mitt bidrag. Därefter röstar du på mitt bidrag genom att trycka på röstningsknappen. Det enda kruxet är att du måste ha ett Facebook-konto.

20131120-205140.jpg

Nu håller vi tummarna!

Annonser

Att charma till sig jordgubbar

Vi tog en liten tur till in till Simrishamn igår. Mest för att göra något. Vi stannade till vid ankdammen och lekte lite på lekplatsen. När magarna började kurra blev det korv-i-bröd-lunch i gatuköket. Sen traskade vi lugnt i stan. Nära torget utbrast Lennon:

-Mamma, min mage behöver jordgubbar!
-Jasså?
-Jaaaaaaaaaaa! Den behöver det!

Och så blev det. Såklart!

20130629-095849.jpg
-Mamma, får jag ta en?
-Nej, du får vänta.
10 sekunder passerar.
-Nu?
-Nej, om en liten stund.
Ingen tid passerar.
-Nuuuuuu dåååååå?

20130629-100110.jpg

Sommaren är på ingågande

Mobil 428
Efter ett par härligt lediga och soliga dagar väntar nu två veckor med jobb. Sen. Sen är det semester. I två månader!

Och en sak till. Glittertröjan på bilden. Visst är den väl underbar! Jag älskar den. Lennon älskar den. Men varje gång han använder den så får jag en fråga i huvudet. Varför finns det inte glitter på pojkavdelningarna? Det borde vara lag på det, för visst är det väl så att alla barn kommer i en glitterperiod?

Och nej, jag menar inte att det ska lagstadgas. Jag tycker bara det är tramsigt att glitter är för flickor. Enligt kedjorna…

Alfons Åberg på Kulturen

Nu under ledigheten passade vi på att besöka utställningen med Alfons Åberg på Kulturen i Lund. En lekutställning gjord för barn.

20130103-205000.jpg
Lennon var till en början lite blyg. Lite försiktig. Inte är det ju var dag man får komma hem till sin favorit. Och inte är det var dag man får provflyga Alfons helikopter!

20130103-205146.jpg
Med pappa vid sin sida bjöd Lennon även på en liten dockteater. Först trodde han att skynket var till för att krypas under men efter en stund fick han kläm på det!

20130103-205343.jpg

20130103-205355.jpg
Att klättra upp i kojan och leka med Alfons leksaker var också kul. De stora muttrarna blev riktiga favoriter!

20130103-205455.jpg
Att klä ut sig var inget som intresserade Lennon. Men framförallt de lite äldre barnen, en del vuxna med för den delen, tyckte att det var kul att prova kläder.

20130103-205708.jpg
Utställningen varar till och med söndag och finns i både Lund och Stockholm. Så har du lite tid över så passa på och besök den!

Psss! Har du någon gång undrat över Alfons mamma? Tänkt att de är skilda? Att hon är död? Svaret finns på utställningen :)

Hoptimistisk

Det är mycket prat om stor och liten just nu. Allt jämförs. Leverpastejsmackan. Fingrar och tår. Leksaksbilar. Så varför blev jag förvånad när Lennon bestämt ville ha en stor Bumble till den lilla som stormorbror Johan hade med sig i present för några veckor sedan.

Han såg den i matbutiken vi besökte i väntan på att vi skulle segla hem från Bornholm. Direkt började han prata om stooor och sträckte ut sina armar mot hyllan där tre gula och en röd Hoptimist stod. Jag tog den röda till honom. Men han skulle bestämt ha den gula. Onödigt tänkte jag eftersom vi redan hade en liten gul hemma. Så jag bytte i smyg. Självklart upptäcktes det och tårar fick torkas och Hoptimist fick bytas ut.

20120810-115002.jpg
Och visst hade han rätt. Vår tvååring. Det är ju verkligen fint med två lika, fast olika stora tillsammans. Mamman och Pappan kallar han dem.

Nu ska vi bara hitta en bra plats för dem att bo…

Sköna slappedag

Lennon strosar runt här hemma. Leker lite där, plockar lite här. Slår sig ner i gungstolen en stund. Gungar lite, tittar på Bollibompa en stund. Han ser ut att ha det väldigt bra!

20120807-184830.jpg

Vårt Vang

Nu har vi lämnat Bornholm och lilla Vang för denna gången. Efter en härligt avkopplande vecka på den Bornholmska landsbygden så är vi hemma igen för att njuta av vår sista semestervecka. Med oss hem har vi en massa fina minnen och fotografier. Jag tänkte att jag skulle visa lite bilder från Vang. Denna härliga lilla by som ligger i en enda lång, brant backe på nordvästra Bornholm. Här finns precis så lite som behövs för att görs just ingenting hela dagarna. Trots det finns endå tillräckligt för att vara fullt sysselsatt.

20120806-211015.jpg

20120806-211236.jpg
Den här utsikten kan man låta ögonen drunkna i under ganska många timmar. Den översta bilden är utsikten från vårt sovrum och den andra från trädgården. En klar dag ser man tvärs över till Sverige och kusten där vi vanligtvis sätter våra fötter.

20120806-212105.jpg

20120806-212147.jpg
Att bo på en flera hundra år gammal fyrlängad bondgård med en trädgård stor som en mindre park gör ju att en och annan timme går åt till att bara gå runt och titta och njuta av omgivningen. Jag skulle med vilja ha gamla knotiga äppleträd att hänga en hängmatta i eller ett stort valnötsträd att gunga i tills jag blir yr. Att det sen finns två enorma trädgårdsland med allt tänkbart gott som magen vill ha gör ju att lite tid går åt till att äta…

20120806-212847.jpg

20120806-212904.jpg
När man väl är både utvilad och mätt så kan det vara skönt att röra lite på sig. Ibland räcker det med en tur till kohagen. Ibland blir det en tur längs med grusvägen.

20120806-213208.jpg

20120806-213237.jpg

20120806-213317.jpg
Är det riktigt varm och skönt så tar man den lilla grusstigen till härligheten.

20120806-213713.jpg

20120806-213751.jpg

20120806-213810.jpg
Skulle man bli trött på gården och allt som finns där så kan man gå ner i själva byn. Vill man tömma sin plånbok kan man äta på finrestaurangen. Vill man svalka sig efter promenaden kan man göra det i hamncaféet. Där har de riktigt smarriga Soft Is. Vill man bara promenera så kan man göra det i oändlighet. I skogen. På stranden. Ut på piren. I stenbrottet.

Jag älskar mitt Vang!

20120806-214415.jpg

20120806-214446.jpg

20120806-214516.jpg